Grupputveckling

Vi har alla ett behov av att känna oss omtyckta, ha någon form av kontroll och tillhöra ett sammanhang. Dina rädslor och behov kan ha stor makt och styra dig.  

När vi träffas i en ny konstellation är vi nyfikna på varandra och vill visa våra bästa sidor. Vi dras till de vi känner en samhörighet med och som liknar oss.

När det gått ett tag börjar dina behov och värderingar ”pocka på”, du blir mer dig själv och fasaden rämnar. Du blir också tryggare och det leder till att du vågar uttrycka dina åsikter och behov. Det kan leda till diskussioner. Vissa människor växer i dina ögon och du dras till dem. De du från början drogs till kanske är de du nu irriterar dig på.

När en person inte får sin vilja igenom eller inte känner sig förstådd, växer en frustration och personen försöker hitta ett nytt sätt att få sin vilja igenom.

Om ni ska prestera ihop i en komplex arbetsuppgift klarar ni den bättre när ni har en bra relation. Ni vet var ni har varandra och kan fokusera på uppgiften. När ni har en hjälpsam organisation, motverkar ni negativ stress. Detta låter självklart men är svårare i praktiken. De bästa förutsättningarna fås när ni har tydliga mål och ramverk samt att ni lyssnar och är nyfikna på varandras olikheter. 

När ni lyckas skapa en samsyn får ni en djupare relation som följd.

Vill ni riva murar och stärka samarbetet kan ni till exempel ha gemensamma avdelningsmöten, bjuda in till fika eller ha en stunds praktik hos varandra. Det behöver inte nödvändigtvis vara så att ni har som mål att bli ett supertajt och effektivt team. Det beror på vad ni har för arbetsuppgifter och gemensamma mål. Ju komplexare arbetsuppgift ni har tillsammans desto mer samarbetande krävs för att klara uppgiften på ett effektivt sätt. När det kommer in nya personer ändras dynamiken i gruppen.

Inom alla organisationer finns det gnissel. Det är inte så konstigt. Vi har med oss våra erfarenheter, värderingar och synsätt. Å andra sidan, om vi skulle tycka och tänka helt lika skulle vi inte utvecklas och se nya saker. Det behövs lite gnissel för att komma framåt. Se det positiva i att ni har diskussioner.

Kulturer är starka. Det krävs stora ansträngningar för att ändra en kultur. Du kommer in med dina värderingar och den kultur du har erfarenhet av. ”Nya ögon” ses oftast som värdefullt. Men du vill också bli accepterad och anpassar dig till din nya kultur. Den kulturen du kommer till passar förhoppningsvis dig. Delar du den och värderingarna mår du bra. 

Var uppmärksam på om ni har hamnat i ”groupthinking”, det vill säga att gruppen håller fast vid samma åsikt men ställs frågan individuellt blir svaret ett annat. Uppmärksamma också ”elefanten i rummet” syndromet, det vill säga att ni undviker att ta tag i det egentliga problemet.

Ju större trygghet du har inom dig desto mer genuin upplevs du och ”vänder inte kappan efter vinden”.

Om ni tycker olika i en fråga. Leta efter ett helt nytt alternativ tillsammans. Fördelen med det är att ingen av er har gått med på en kompromiss. För att hitta ett nytt alternativ har ni förstått och återberättat era ståndpunkter för varandra. När ni har förståelsen för varandra är det lättare att hitta nya perspektiv. Ibland går det inte att förlikas och då får ni acceptera och respektera det. Spårar ni ur och hamnar fel kan det vara bättre att ta en paus från diskussionen och ta upp saken på nytt igen vid ett annat tillfälle.

Ska ni förändra er organisation. Ha syftet klart, förklara och skapa en förståelse i hela organisationen. Informera regelbundet om hur förändringen fortlöper. Avsaknad av information sätter igång falsk ryktesspridning. Har inget hänt sen sist, informera om det. Bjud in hela organisationen till att bidra med sina idéer och åsikter. Det skapar engagemang och delaktighet.